Så kan Försmädligt löje användas i en mening
- Ingen tycktes ha en tanke på att han kunde ha en annan mening med sitt tal än att väcka löje.
- Hur det plågade honom, hennes löje !
- - I en tid som vår sprida de ingen glans över vårt stånd, snarare löje, och i krig äro de helt enkelt farliga.
- - Den, som inte kan lyfta foten till dans eller munnen till löje, sade hon, han är gammal.
- Och detta besynnerliga ansikte, som var både Thomas och Jesus, log ett medlidsamt löje åt henne som låg på knä.
- Då ljusnade hennes uttryck, och hon log med ett dämpat löje, som om hon återsett en gammal vän, men ej ville giva sig tillkänna.
- När han hörde deras hemska stön och svordomar, skakades han av ett drygt löje.
- Därav det löje och den indignation som den väckte inom den antika världens högre och bättre kretsar.
- Min skälmaktige far hade svårt att undertrycka ett litet löje.
- sade hunden försmädligt.
- Men rätt skall vara rätt, och jag vill ej, att ett oförtjänt löje kastas över min stackars husbonde, herr von Hancken.
- Så log hon ett medlidsamt löje åt den unge författaren och lade hans bok ifrån sig.
- Gabriel Mortimers löje var godmodigt överseende.
- Den vackra gamla herrn, som understundom kunde le som en seraf och understundom som en amorin, log nu ett löje, hälften av vardera sorten.
- Ett litet löje gled fram i ena mungipan.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
